Vet inte, har inte haft så mkt att blogga om. Har knappt tränat nåt alls på semestern. Gått några spår och varit på klubben en HEL gång och tränat… Känns lite trist sådär… Tappat suget lite. Kul att Patrik och Mio skall gå kurs Rally fortsättning nu till hösten, jag är ju hjälpare. Men jag tycker det är jättetråkigt att det inte finns en enda kurs som jag själv och Mio kan gå. Man tappar suget att köra ända ut regelbundet. Nästan så man tappar suget att vara hjälpare på kurser med, när det inte finns en enda kurs på ens egna nivå att gå. Man vill ju utvecklas som ekipage själva med juh. Är ju inte så positivt för klubben. Men det är tufft läge nu. Mycket hänger på rätt så få engagerade personer och man får jättemkt tillbaka av att vara engagerad! Men jag saknar som sagt kurser som jag kan gå och utvecklas i.Vill lixom inte helst behöva gå kurser på annan klubb, vill ju stödja vår. Annars har vi ju Råådalen 5 min bilfärd från oss.
Nu vet vi inte ens om vi får tävla vidare i nåt.. hon på SKK som hade hand om dopningslistan kunde inte garantera att vi kunde få dispens godkänd på det läkemedlet ffa inte om han skulle gå på det alltid… Tycker ju det är kul att träna men ibland känns det som man står och tuggar. Borde engagera mig mer i träningsgruppen, men även de har runnit ut i sanden. Iallafall den som jag gick i…
Skall boka tid för återbesök hos vet nästa v, då får vi ser hur mkt grus han har kvar. Jag vill ju försöka att han bara skall klara sig på fodret. Då slipper vi allt meck med karens med. Ja vi får se.
Nä så jag är inne i en riktig motivationssvacka. Mio undrar nog varför aktiviteten har gått från två kurser/v (då tyckte han nästan det var för mkt) till inget alls. Han älskar ju att träna med. Men känns lite menlöst just nu. På nåt sätt… Jag vet ju såklart det inte är det… ja vi får se vad som händer sen.
Matte kan inte motionera som vanligt heller. Är ju på smällen, går in i v 16 imorgon. Kan inte jogga med Mio, har domningar och smärta ner i hö ben så fort jag står eller går – inte foglossningar men ryggpåverkan – och ja idag känner jag mig som en sur flodhäst. 
Tycker att han blir understimulerad av ”bara” skogspromenader, men har dålig fantasi med. Känns som vårt samarbete inte är så bra just nu, att han mest följer för att det är bäst så typ. Han har lika mkt motivation som matte.. men kan man egentligen kräva nåt annat… neeeee… så jag får skylla mig själv.
Nä får ta och gaska upp mig. Göra upp någon liten plan och träna lite. Har ju gräsmattor typ 5 m från huset så det är bara att ta tag i motivationen.
Vad mer.
Vi har haft semester. Var hos pappa och la två spår. Han är mtk duktigare nu på dolda pinnar, naturpinnar, kottar osv. Riktigt duktig! Spårupptag där man skickar ut honom fattar han inget av dock. Blir jättejobbigt för honom, så det skall vi träna separat. Det förstör hela spåret annars, han blir helt slut för att det var så svårt och då går han över pinnar.
Han var nära att bli huggormsbiten, jag stod och skrek paralyserad (jag tyckte ändå jag var rätt så lugn). Nä han ställde sig och pissa på ormen och jag såg hur den högg och högg efter honom. GAAAAHHHHHHHH när han pissat klart så ser han att nåt rör sig och vill såklart dit och titta, då fick Patrik föst undan honom. Detta var precis vid huset hos pappa, han hade inte hunnit klippa ner gräset kring huset och det var varmt så det var väl ett paradis. Med tanke på att han klippte en med gräsklipparen dagen efter oxå precis vid huset.. nej det var inte samma orm, det vet jag men säger inte mer iom de är fridlysta…. Då stod jag först och såg ett ormhuvud i gräset och kliade mig i pannan. Då om Mio och fick nos på nåt spännande i gräset bredvid. Det enda jag ser är en zigzag randig kropp och ja min reaktion var samma som dagen innna. SKRIIIIIIIKKKKKKKKKKKKKK Mio blir snarare mer intresserad när jag skriker, men nu var denna iofs död och halshuggen så det doftade väl spännande av blod och MASSA huggormsbebisar som den hade i kroppen – ryser….
Förutom det så såg vi även en snok och en kopparödla… fattades bara en hasselsnok så hade vi sett hela sveriges register på äckeldjur!
Mio har även på klipporna i smögen slitit sönder sitt bärnstenshalsband! Ett tips till er som har såna, knyt bara enkelknut på resåren. Jag hade gjort en dubbel, vilket gjorde att vajern (några stenar hade gått sönder tidigare) skinnflådde honom på vissa ställen på halsen. Tur det inte blev djupa sår. Men annars med tanke på all tid i skogen så har han inte haft så mkt fästingar. Var bara när han var blöt och då funkar ju inte bärnstenen.
Plaskat i sjöarna, sprungit upp och ner för backar i 45 graders lutning så att tungan hängde som en slips, jagat vilt (matte morrar) är det som lille killen har fått gjort i sommar.
Ja en liten uppdatering. Hoppas jag tar tag i oss och snart ses på klubben med mer motivation!
