Prinsen på ärten

Det är Mio! På IKEA fanns förr hundsängar i storlek stora, vita med svarta prickar. Perfekt för en dalmatiner. Vi äger tre sådana. En var på jobbet, en i sovrummet och en i vardagsrummet. Insåg efter några månader att den på jobbet tog en del hundlukt och i ett litet rum med ”många” folk och dålig ventilation så luktade det en del hund. Därför köpte jag en typ Bia-bädd på HÖÖKS. Galon = luktar inte. Så den ena prickebädden åkte med hem och hamnade under vår säng.
Nu när jag blev sjukskriven så fick jag ju hämta hem galonbädden med och med ens började man fundera på var in i tusan alla dessa hundsängar skulle få plats.
Matte fick en lysande idé och la den ena prickebädden ovanpå Biabädden. Den fick lite sådär lagom plats, sjönk ner lite och blev lite mjukare. Doggen som mest tillbringat nätterna i någon av sofforna i rummet bredvid börjar helt plötsligt rata sofforna för hundsängen! Hmmmm husse tänker till och lägger även den andra prickebädden ovanpå den första prickebädden som då redan ligger på Bia-bädden.

Numera är VI ratade! Förr så stod en liten prickekorv vid sängkanten så fort vi vaknade och frågade om han fick komma upp och mysa. I dagsläget funkar det som så att vi vaknar, hinner gå på toa, lägga oss igen, titta på hunden som plirar med ”åhhh nu tittar de på mig-blick lika bra att blunda för då tror de att jag sover”, vi som är sugna på hundkel får kalla upp motvillig hund i sängen… Vi utsätter honom för sådana plågor!!!!

Oki Mio har aldrig varit morgonpigg, när jag jobbade så var det inte världens gladaste hund man halade upp vid tjugo över fem på morgonen. Idag ställde jag klockan och kom upp kvart i åtta. På med morgonrocken och ner för att fixa mig iordning. Våra morgonrutiner är som sådana: upp, fixa sig, ut på morgonpromenad version längre, äta frukost och sedan Miofrukost. Imorse stod jag påklädd med kopplet i näven och ropade ner motvillig hund. Detta efter att ha varit uppe på ovanvåningen ett antal gånger för att hämta kläder, bädda säng osv. En gång reste han sig, gick med till trappan och gick sedan tillbaka till sin prinsessbädd för att mysa lite till. Då fotade jag dessa foton.

Prinsessan på ärten!

En fredagskväll hos oss…

… ja så här ser det ut när kl börjar närma sig halv tio hos oss. Oki igår höll de ut lite längre… kl är nog här ca halv elva istället.

En vecka utan bil…

… så utbildningsmötet på klubben missade vi. Nu gäller det att asap på måndag se vilka kurser som skall gå, kanske kan man hoppa på nåt till senvåren *hoppas*

Förra helgen åkte jag och husse till Råådalen igen för att träna lite. Visade husse hur vi tränat och han tyckte upplägget var super. Bara positiv träning. Jobba upp kontakten så han skiter i kanintollarna och bara vill träna träna! Sen har jag omedvetet fixat en superexternbelöning! Ryggan! Den har jag haft med in på planen (vi brukar gå längst bort på deras långa plan) och ställt vid en lyktstolpe. När Mio gjort nåt superbra har jag sagt ”skall vi ta nåt roligt i väskan” och så har vi tillsammans letat upp nåt kul att busa med. Så nu ser han den som en riktigt bra externbelöning!

Vad tränade vi… ja som sagt först och främst kontakten. Snabba vändningar klick på all kontakt, tempoväxlingar. Det hände saker och var Mio med så blev det belöning. Snart var tollarna ointressanta. Vi körde någon inkallning med bollkast bakom. Två st har jag för mig och testade sedan en utan bollen och fick till en perfekt ingång! *yeeeyyyy* Korta repetitioner bara någon gång per övning och inte nöta, få till nåt riktigt bra och superbelöna!

Tunneln var framme och den var utlagd i en riktigt rejäl vinkel. Mio tog tunneln och passade på att självbelöna sig själv någon gång. Är nog lite som Essa och stegen. Lite läskigt men ändå skall man upp på den. Skräckblandad förtjusning på nåt sätt. För att stoppa rusandet mot tunneln så fick jag här lägga in ett sitt eller ligg innan och inte belöna om han rusade iväg utan kommando. Nu tar han ju tunneln så här får jag ändå lägga in lite krav nu.

Vad gjorde vi mer… någon högersväng i fot.

Apporten! Ettans apport börjar han bli riktigt duktig på nu! Håller stabilt. Lite att han vill ta den innan jag ger kommandot, det är det enda. Sedan lyfter han ena tassen när jag kommer med handen för att ta den, men han släpper inte förrän han fått ett loss. Men ser lite roligt ut, som att han skall ge tass. Kanske man får arbeta bort sen. Annars gick han fin fot bärandes apporten, tempoväxlingar och satte sig när jag stannade, höll kvar när jag började gå. Allt utan att rulla, så han börjar bli allt säkrare på den. Det är det med ingångarna som vi måste träna in från skratch innan vi lägger till apporten och tränar tvåans apport.

Jo så lite sånt tränade vi. Han tog slalomen för första gången med lite fart. Missade en pinne men han var mer på hugget med tempot så det fick jag belöna ändå tyckte jag.

Imorgon blir det nog antingen ett spår eller lite träning på klubben igen.

Trix och trams

Tränade lite trix här hemma idag. Försöka lära honom skillnad på saker, Helosan, penna, burk så att man framöver kan lägga fram flera saker och säga åt honom vad han skall hämta. Är väl en rätt så lagom hjärngympa.

Tränade även ligg/stå på ”rätt” sätt och lite annat bara allmänt kul som han redan kan.

Vart en glad hund!

Matte måste inse med att Mio såklart inte förstår att rabatterna är förbjudet område. Jag förstår ju det egentligen, men ibland när han står där mitt bland allt planterat, gräver och käkar kattskit och struntar i när man kallar på honom… ja då blir jag arg. Får bli till att hägna in rabatterna istället. Han förstår ju inte. Och med redan otrygg hund i vissa tillfällen så hjälper det inte att matte gormar och har sig heller. Så blir man arg på sig själv, men då är det redan försent. Nä så nåt staket, eller så får vi väl anlägga gräsmatta även i perennhörnan med. Plus i alla andra rabatter. För tyvärr är han inte helt smidig när han tassar rundor i rabatterna heller.

Händer det att även ni andra blir arga och sura och gormar en smula – känner mig som världens sämsta matte.

Har köpt en sele till honom förresten. Vet inte om jag har berättat. Men den funkar iallfall riktigt bra. Har haft några om än inte så långa promenader i den nu. Låter honom verkligen ta initiativ (jag säger inte åt honom vad som gäller här och nu) och stoppar bara om han vill segdra. Mkt kontakt och belöning blir det. Är ju väldigt positivt.

Imorgon har jag bilen så då kanske man kan köra ut och träna lite hund. Om ingen från klubben vill på dagen, så blir det nog Råådalen. Hitta på nåt lattjo.

Förresten behöver tips på bra övningar som jag ffa kan göra själv med honom som bygger honom i att han får klara att utföra lite svårare övningar själv. Han är känslig för balans när det blir smalt/högt – inget jag kan träna på själv.  Hade tänkt försöka klicka in balansen, men ffa träna på den låga på klubben som han har tvekat till det sista (förutom då allra sista gången då han gick över den ett par gånger). Tunnlarna klarar han nu bra. Platten däremot hade nog varit en bra övning.  Men ja,  den typen av övningar!

Jag behöver då och då få mig en knäpp på näsan att släppa ”kontrollen” och bara uppskatta honom helt rakt av för den lille tossing han är. Det är ju ett problem vi har haft med MIG hela tiden. ”Hökögonen” – uppför dig. Han är ju världens bästa vovve och en himla go sådan. Är bara i en ”mattesvacka” nu. Men insikt är bra, då kan man göra nåt åt det!

Matte är sjuk…

… och enligt Mio är det helt ok! Framför allt när duntäcket åkt ner på soffan och matte lämnar det för en stund. *myyyyyyyyyyyyyys*

Rallykursen får husse och Mio klara utan matte – kommer säkert gå mkt bättre än vanligt

Har annars i helgen köpt en sele åt honom att ha på promenaderna. De vanliga tyghalvstrypen gör han ibland små segdragningar i, fram till en lyktstolpe eller så och de dragningarna tar jävligt mkt stryk på mattes kropp. Har slutat med att jag har kedjan på honom för att han skall känna själv var gränsen går. Men iom att han blir låg och rädd för så jäkla mkt nu (!!!!!!) så har jag sett på nåt sätt att han blir låg även när kedjan åker fram. Och det vill jag ju såklart inte. Jag drar och rycker inte i honom! Men ändå. För hårt. Nä så det blir till att testa sele. Visst många hundar som drar drar hårdare i sele. Men han drar inte alltid. Tycker det har funkat bra än så länge. Får se. Den ger honom inte alls obehag iallafall. Har klickern med på alla promenader. Klickar kontakt, bra hundmöten osv.

Fick bra tillfälle att låta honom avreagera när han blev livrädd för en hög med pallar utanför Anjinsans hundshop i lördags. Men det fixade han så han tom kunde ställa frambenen på  högen. Lite för högt att hoppa upp på.

Usch är det så att jag fortfarande omedvetet trycker honom, är för sträng. :S Visst har haft en del krav, här betyder vid min sida och varsegod betyder varsegod att sniffa var du vill på promenaderna osv… Vår lilla känsliga kille! Usch känns trist att han är så osäker. Jag märker det mer än Patrik med. Men husse har ju alltid varit mer lekfarbrorn och matte har tagit många av dusterna i kurserna innan. Är även mattes kropp som gjort ont och därav mer krav på promenaderna med matte. Samtidigt nu så går jag mer på arbetstid, dvs takläggarna på hyreshusen är igång på promenaderna och de har ju slutat när husse går tex.

Nä vi får se. Utan att göra en stor sak av det, så skall jag försöka stötta honom i att klara problem själv och jobba bara positivt och släppa på kraven som han verkar uppfatta som negativa. Klart han inte kan få göra exakt vad han vill men ändå. Träningen har jag ju börjat skall bygga på hans motivation. Ibland glömmer man och hamnar i … ahh du kan det här… men NÄ *knäpper mig själv på näsan* jobba upp motivationen innan kraven. Så kommer han nog bli säkrare i sig själv.

Jaja. =)

Lite träning

Jo igår torsdag så åkte jag en sväng till Råådalen igen mitt på dagen.

Puffar för massa positiv kontakt som jag belönar. Dock fick jag fräsa ifrån en gång vid ettans hinder då han hoppade och sprang förbi bakom mig för att stanna och käka kanintollar. Det går jag INTE med på.

Annars så varvade vi lydnad med ”roligare” friare saker som han skulle klara själv. Som då tunneln. Igår var långa tunneln framme och lagd som ett U. Kors i taket, han tog den! Är precis som han insett att tja, springer man in i den där tunneln så finns det ett slut någonstans. Urglad var han iallafall när han kom ur tunneln.

Sedan testade jag en ikallning. Ingången var så att jag nog får blåmärke på utsidan på låret. Testade några gånger att visa in honom, men vette tusan. Tänkte till och funderade på om jag inte skall försöka få honom att tänka lite bakom mig stället för in i mig. Tog en tennisboll och när han var någon m kvar mot mig så kastade jag den bakåt. Som när man belönar hastigheten. Kanske kan få honom att tänka lite mer bakom mig och att man lägger in ingången på det.. jag vet inte.

Gjorde några 1:ans apport och den klarar han bra nu. Lät honom även gå en del med apporten, när jag joggade så tuggade han lite, så jag saktade ner igen. Körde två gånger att ja sa till honom fot när han hade apporten, gick, stannade, han satte sig UTAN att släppa, sa fot igen direkt och gick och stannade och han satte sig UTAN att släppa. Jag la fram handen, han höll kvar, jag sa loss, han släppte. BIG BAUTA belöning! Han har ju haft lite svårt med simultanförmågan den lille mannen, dvs sätta sig och hålla apporten i munnen samtidigt.

Hmm vad gjorde vi mer. Vi gjorde någon högersväng, svårt när man är själv, men jag tror nog att jag belönade rätt där. Borde nog inte träna så mkt det här med det raka sittandet själv. Är ursvårt att se ju.

Vad mer. Tog en slalom, tog en passivitetspaus. Massa lek och en hel del vatten. Sen vart den vovven färdig. Lång tunga!

Tänk vad skönt att bara kunna ta en 45 min inkl resa och träna! 20 min träning med lite pauser för vår bådas skull imellan så är han rätt så slut! Ffa när jag nu bygger mkt på leken. Visst belönar fortfarande med gottar, men jag har lekern imellan och varvar med högre krav och lite mer jobba själv övningar för honom. Inget tragglande utan några bra genomförda övningar och thats it!

Jättekul!